Kändes skönt att lämna hotellområdet en liten stund.

jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det hela men jag går igenom något ofattbart jobbigt nu.

igår kväll fick jag ett samtal från Södersjukhuset i Sthlm :( min pappa har legat inne sedan söndags på miva avd . Den avd som är till för de allra sjukaste.

de har försökt få tag i mig i flera dar .

Min pappa har inte lång tid kvar i sitt liv och här är jag på semester med min familj det gör ont det ger mig ångest att veta att min pappa ligger ensam på ett sjukhus . Han har bara mig som närmast anhörig. Min fina son åkte dit igår kväll direkt när jag ringde. Allt känns så overkligt jag fick prata med tre st läkare under loppet av en timme och alla alla säger att han har inte lång tid kvar.blodförgiftning och lugninflamation uttorkad ja typ så. fIck pratas med min pappa igår och sköterskan fick tyda för jag hörde inte mkt av vad han sa. Fan vad detta är tragiskt jag känner mig så maktlös. Läkaren jag talade med igår tyckte inte jag skulle avbryta min semester.idag är tillståndet sämre och jag väntar på det värsta besked. Samtidigt som jag måste hålla humöret uppe för mina barn. alltså varför händer allt mig?